Blog de Walid Sahli _ مدونة وليد ساحلي

الحق يحتاج إلى رجلين : رجل ينطقه ، ورجل يفهمه " جبران "

29 juin 2009

Taqsit n Ye3la s ta3rabt حكاية يعلى بالعربية

   في القرن الحادي عشر الميلادي ، مع مجيء قبائل بني هلال إلى الشمال الإفريقي ، ومع بدء انحسار الدولة الحمادية ، يقرر " يعلى " مغادرة قلعة بني حماد بالمسيلة متجها نحو الشمال ، إلى جبال القبائل ليؤسس " عرشا " كان له باع طويل في تاريخ الجزائر الحديث : عرش " إيث يعلى " ، ولكن رحيله لم يكن ليتم دون حكاية عجيبة تناقلتها الأجيال عبر القرون ... الفيديو التالي يحكي هذه الحكاية بالقبائلية مع ترجمة إلى العربية  ... 

حكاية يعلى الجزء الأول   Taqsit n Ye3la ahric amezwaru :

http://www.youtube.com/watch?v=s_UXPuVSslc 

حكاية يعلى الجزء الثاني   Taqsit n Ye3la ahric wis sin  :     

http://www.youtube.com/watch?v=WfyLmoyzjbI 

حكاية يعلى الجزء الثالث  Taqsit n Ye3la ahric wis tlata  :

http://www.youtube.com/watch?v=jv9KQVZWigQ 

مشاهدة ممتعة ...

Posté par yala à 18:49 - vidéos - Commentaires [0] - Rétroliens [0] - Permalien [#]

12 juin 2009

                           

        قنزات من الريادة في الحركة الوطنية إلى المساهمة في الحياة السياسية

قنزات ..

     .. هذه المنطقة ذات الطابع الجبلي المتواجدة بين أحضان القبائل الصغرى بسطيف حسب التقسيم الإداري ، وجذورها ضاربة في أعماق التاريخ ، يكفي أنها أنجبت أحد الزعماء الأوائل للحركة الوطنية وأحد مؤسسي حزب الشعب الجزائري " كحال أرزقي " المولود بتاريخ 22 مارس 1904 نشأ في عائلة فقيرة درس اللغة الفرنسية بالمدرسة الابتدائية بقنزات ، كما تعلم القرآن الكريم ، وفي نهاية العشرينيات سافر إلى فرنسا واستقر بباريس حيث كان ينشط في حزب نجم الشمال الإفريقي والذي سمح له ليكون في طليعة المؤسسين لحزب الشعب الجزائري سنة 1937 ثم ينتخب عضوا بالمكتب السياسي وأمينا عاما للمالية ، كما عين رئيسا بالنيابة عن الحزب في شهر جوان 1937 بعد اعتقال مصالي الحاج رئيس الحزب . ثم قدم إلى الجزائر للإشراف على خلايا الحزب في الوطن إلى أن ألقي عليه القبض من طرف السلطات الاستعمارية في 25 فيفري 1938 وزجت به في السجن إلى أن وافته المنية بعد مرض عضال بتاريخ 24 أفريل 1939 في مستشفى مصطفى باشا ثم نقل جثمانه إلى بيت رفيقه المناضل أحمد بودا بحي العناصر في مظاهرة وطنية عارمة حيث ودع مناضل كبير للحركة الوطنية لينقل إلى مثواه الأخير بمقبرة سيدي الواضح بقنزات يوم 25 أفريل 1939 وهذا ما سمح بانتشار الوعي السياسي بالمنطقة حيث كان ميدوني الشريف ممثلا للحزب . وإلى جانب حزب الشعب الجزائري كان لحركة جمعية العلماء المسلمين دور فعال إذ أصبحت مركز إشعاع ثقافي وديني ألهبت في نفوس سكان المنطقة روح النضال والجهاد ، وانتشر الوعي في أوساط المواطنين فتغلغلت فكرة الاستقلال وظهرت منهم مصلحون منهم " عمر القنزاتي " ، " السعيد صالحي " ، " الربيع بوشامة " الذين وقفوا ضد ضلالات وبدع وخرافات جمة كانت تغذيها فرنسا . ولم تقتصر الحركة على هاتين الحركتين النضاليتين بل إن بعض أبناء المنطقة ناضلوا في صفوف حركة انتصار الحريات الديموقراطية وبعد التلاحم الذي تم بين الحركات التحريرية في الجزائر والذي تمخض عنه حزب جبهة التحرير الوطني كان تجاوبا تلقائيا رغم الصراعات والخلافات ، إلا أن الوعي السياسي للمنطقة سهل الانضمام إلى الثورة والتي ضحى فيها الأهالي بعشر سكانها .

     وعاشت بعدها المنطقة أياما رهيبة ذاقت كل أنواع العذاب من تقتيل جماعي ونفي وسجن وتدمير القرى وتشتيت السكان نظرا لمبادئهم وقناعاتهم في دعم الثورة ، مما دفع بالاستعمار إلى تصنيفها ضمن المناطق المحرمة نظرا للدعم الذي تقدمه القرى المجاورة للمجاهدين والثوار الذين كانوا يخوضون المعارك ضد الجيش الاستعماري فكانت أول معركة في قمة " ثلاسوسث " بتاريخ 18 فيفري 1955 حيث وقع اشتباك عنيف سقط فيه شهيد واحد بينما خسر الفرنسيون 30 جنديا كما سجلت معارك أخرى بالمنطقة مثل معركة الشريعة ، ثيلة ، بوخميس ... كما كانت المنطقة قبلة للعديد من زعماء الثورة أمثال العقيد سي عميروش ، سي الحواس و بوضياف الذي أقام بضعة أيام ... وآخرون .

     كما شارك أيناء المنطقة في مظاهرة عارمة ضد الاستعمار رجالا ونساء رافعين الأعلام الوطنية ومنادين بحياة الجزائر وسقوط فرنسا متجهين نحو مقر البلدية حيث توجد ثكنة الجيش الفرنسي ، وقد استمرت المظاهرة ليوم كامل تقريبا رغم محاولة تفريق المتظاهرين بالإضافة إلى ذلك فقد كان للمنطقة دور سياسي حيث كان لأحد أبناء المنطقة ( شوقي مصطفى ) شرف المشاركة في مفاوضات إيفيان إلى جانب المشاركة الفعالة في الحركة الوطنية والتضحيات الجسام من أجل الحرية للمساهمة في تأطير الحياة السياسية بعد الاستقلال فكان لها على سبيل المثال الشيخ المرحوم السعيد صالحي أول وزير للأوقاف في الحكومة المؤقتة ، أوشيش عبد المجيد وزير للبناء والسكن ، الشيخ المرحوم يعلاوي رئيس لمنظمة المجاهدين . و عبد الكريم حرشاوي وزير للمالية و إسماعيل حمداني رئيس للحكومة مؤخرا .

   

                        وليد ساحلي . نقلا عن سباع نبيل . مجلة الإكمالية . أفريل 2000 .

                        sahliwalid@yahoo.fr

                                                                    

       

Posté par yala à 10:23 - Commentaires [0] - Rétroliens [0] - Permalien [#]

08 juin 2009

Sheshonq vs Pharaon !

Cacnaq yeghleb Fer3un !

!  شاشناق يغلب فرعون   

Sheshonq vainc Pharaon !

Shoshenq win Pharaoh !

      movempik_koo_saadane       hassan_she7ata_1_

Posté par yala à 22:09 - Commentaires [0] - Rétroliens [0] - Permalien [#]

22 mai 2009

Récolte des olives aux Ith Yaala . part.1

Récolte des olives aux Ith Yaala . Reporatge par Nadia Oulmi . 1999 .

Partie 1 :

Partie 2 :

Posté par yala à 15:34 - Commentaires [5] - Rétroliens [0] - Permalien [#]

04 mai 2009

Extrait d’une série de reportages par Nadia Oulmi en 1999 .

Voila un extrait d’une série de reportages préparé par Nadia Oulmi en 1999 , on peux voir le commandant Si Hmimi Oufadel et Mouloud Gaid parlent des actions des Moudjahidines pendant la guerre d’Algérie à Beni Yala .

Posté par yala à 21:18 - Commentaires [2] - Rétroliens [0] - Permalien [#]

09 avril 2009

Journée de reboisement :

C’était un matin froid ce jour du 2 avril 2009 , des membres des deux associations « les amis de la nature n’ Ith Yaala » et « savoir et travail » se sont réveillés tôt pour faire des traces dans les endroits précisés pour la plantation , lorsque j’ai rejoint le siège de

la Daira

ils commençaient déjà le tri des arbres et leur chargement : les ouvriers de la commune , les membres des associations , les gardes forestiers et les autres …

   Un peu plus tard , les enfants et les autres commencent à rejoindre

la Daira

après , un bus a ramené les agents de la protection civile ..

   On a partagé les participants dans des groupes , et on a distribué des casquettes vertes sur tout le monde , chaque chef de groupe a une liste de ses membres , surtout les enfants pour mieux d’organisation ..

   Après , chaque groupe sort de

la Daira

vers la localité qu’on lui a indiqué , les arbres dans les mains avec deux ou trois des agents de la protection civile et des gardes , ensuite le camion de la commune portant les pelles et les pioches rejoint les groupes , et un tracteur avec une citerne pleine d’eau pour arroser les arbres …

   Tout le monde , surtout les enfants , avec enthousiasme , creusent , plantent , arrosent … Dans une atmosphère d'humour ..

   Environ midi tous les groupes se sont rencontrés à « Tansaout » dans une clairière à coté de la route .. c’était une scène magnifique : tout le monde s’était assis dans la verdure en pleine herbe ; et on a distribué le déjeuner , chacun a sa part : une baguette et un petit sachet contenant du fromage , du « cacher » et une boite de yaourt …

   A la fin , on a distribué des certificats d’honneur sur les participants dans le cours de formation en matière de développement humain , organisé par l’association « savoir et travail » , et le chef de Daira et les représentants de la protection civile et de la direction des forêts …

   C’était une belle journée , on a vu des scènes magnifiques , par exemple les vieux qui ont de l’expérience et qui montrent aux jeunes et aux enfants comment planter les arbres dans une harmonie total , ou bien une autre scène ou un homme a dit a un petit enfant après avoir planter un arbre : « maintenant tu dois garder cet arbre que tu a planté pour qu’il devienne grand , et tu la souviendra quand tu sera un homme ! » et le petit a répond : « bien sur je le ferai , et si quelqu’un la touche je vais appeler la police !! » .

  On a vu des autres scènes gênants , mais tans pis ! l’essentiel qu’on a planté environ de 1200 arbres entre les peupliers , les freines , les sapins et eucalyptus …

  Après que tout le monde descend , on a vu que la citerne n’était pas encore vide , nous avons profité l’occasion pour compléter l’arrosage des arbres oubliés dans la dispersion des groupes entre la route de la montagne et « Sidi Mohand Ou Yahia » ( au temps ou il n y avait qu’une citerne ) alors nous avons monté sur le tracteur et la citerne , les arrosoirs dans les mains , et nous avons arrosé tous les arbres de Tansaout à Sidi Mohand Ou Yahia ( je profite l’occasion pour saluer les membres de l’association « les amis de la nature n’ Ith yaala » qui on participé a cette opération : Hafassa Mohamed , Adnane et Hicham Kerri , Bilal Belmerioul et je les souhaite bonne continuation ) .

   Et je profite aussi l’occasion pour annoncer un appel a la population de garder ces arbres , et surtout les bergers , parce que déjà on a trouvé quelques arbres mangés par les bêtes sur la route de Tamast , en attendant de faire des barrières autour des arbres .

  Voici quelque photos de cette journée :

DSC00896  DSC00919  DSC01466  DSC01467  DSC01471  DSC01477

Posté par yala à 07:52 - Commentaires [2] - Rétroliens [0] - Permalien [#]

03 avril 2009

Joyeux anniversaire !!

  Voila un « Assefru » de notre ami Loulou , publié dans son blog ( http://lmoulouv.skyrock.com ) à l’occasion de son anniversaire , c’est un beau poème qui me plait , alors je le republie à l’occasion de mon anniversaire qui était hier ( 02 avril ) :

Asefru n umwelli-w

Amwelli amcum

Nekkini isem-iw lmulud
Ma d nnekwa-w tettbeddil
Γer ccmata tettmurud
Γer leḥzen la tettmil
Isem-iw d ttalwit i geffud
Deg teΓṛi-w yides ad yemlil
neΓ amar awal n lbaṛud
ad-att-yefru xas ur-teshil
ad at-rreΓ am leεyud
win ar-as-yeslen qlil
ṛṛeḥma s Γuṛ lmeεbud
i win yessnen ad-yektil
i temsal iferru lqyud
s wawal yesεan lkil
a mmi mi ik-fkiΓ afud
ccwal-nni m-uryettεeṭṭil
ssusmeΓ a baba am agrud
ṛṛay-iw Γer ferru ur-yehmil
a mmi awal ma d agdud
tasusmi i d ttawil

Posté par yala à 09:44 - Commentaires [0] - Rétroliens [0] - Permalien [#]

29 mars 2009

دورة تدريبية في التنمية البشرية

  نظمت الجمعية الثقافية الطلابية " علم وعمل " دورة تدريبية ، هي الأولى من نوعها ، في أنظمة التفكير " cort " من تقديم الأستاذ " كريم خيار " وهو مدرب محترف في التنمية البشرية ، وهو المدير التنفيذي لمركز" الراشد " الكويتي سابقا ، ومن مؤسسي مركز " مناس أنترناسيونال " في الجزائر العاصمة ،

"  Management Assistance " (  MANASS )

  أجريت الدورة بتاريخ 25 ــ 26 مارس الجاري ، تحت رعاية رئيس دائرة قنزات ورئيس ونائب رئيس بلدية قنزات . وقد حضر الدورة التي دامت يومين ما يقارب 30 متدربا ، وتمت في متوسطة محمد الشريف ميدوني .

  وبالمناسبة أيضا قام الأستاذ كريم خيار بإلقاء محاضرة بعنوان " كيف تستعد للامتحان " بمدرج ثانوية كحال أرزقي  ، وكانت موجهة إلى طلبة البكالوريا وتلاميذ السنة الرابعة متوسط كونهم على أبواب امتحانين نهائيين رسميين .

  وجاءت هذه الدورة وفاء بالوعد الذي قطعه الأستاذ كريم خيار على أبناء " قنزات نيث يعلى " بلدته الأصلية في الصيف الماضي ، حيث قدم محاضرة بدار الشباب بقنزات .

   : وفيما يلي بعض الصور عن هذه الدورة

DSC01366  DSC01368  DSC01379  DSC01381  DSC01383  DSC01400  DSC01401  DSC01403  DSC01413  DSC01414  DSC01419  DSC01434  DSC01444  DSC01446  DSC01448

24 mars 2009

bon quistiou !

Vidéo montée ou Fellag pose des « bons quistious » sur son identité . Cette vidéo est avec sou titrage arabe , elle est dédiée au quotidien « El Chourouk » ..
لقطات فيديو مركبة حيث " فلاق " يبحث عن هويته التي ضاعت بين ثلاثة تيارات ، هذا الفيديو معنون بالعربية وهو مهدى إلى جريدة الشروق اليومي .

http://www.youtube.com/watch?v=GGF69TEcads

Posté par yala à 13:55 - Commentaires [0] - Rétroliens [0] - Permalien [#]

03 mars 2009

Article sur Ahmed Oumeri en kabyle .

Voici un article sur le révolutionnaire Ahmed Oumeri en kabyle :

Hmed Umerri, «Azamul n tirrugza»

Tadiwwennit sghur: Dalila OMARUC, tira d useggem n wedvris sghur:

massa Benoacur Karima d mass Benoacur Zapir (bgayet)

Yat n tallit tesoa imdanen is id d yettufraren di tmetti, ama  d argaz; ama d  tamettudvt. Yal yiwen  d acu n temsalt negh n cghel ityettadjan ad yecfu fellas umezruy. Ass a ad d nemmekti yiwen n wergaz  id yezdin  lpiba, leqder, lherma d tirrugza, gher yisem is. Wagi d gmat negh,  Hmed Umerri. 

I-Tameddurt n Hmed Umerri : 

Awal ara ad nawi fellas d ayen id nelqed sghur twacult is akk d wid  it iqerben deg taddartis: ghef wakken id agh d nnan, ilul ass n 11 di Furar 1911 di taddart n At jima, taghiwant n At Buwaddu. Isem is n tidett: Beloidi Hmed. Wannag Umerri, d isem amectuh n babas (akken nniden: le prènom de son pére). 

Yemma s d Mesouda n twacult n At Hemmu, yengha tt loesker n Fransa ghef  sebba  n Hmed Umerri. Tamettudvt  temmut  s ufus n wid it yeznuzun gher loesker n Fransa. Mesouda tesoa sin n watmaten is, yiwen degsen yettwangha deg wseggas n 1953, imi mazal  sin n wagguren kan uqbel ad hazen Hmed Umerri. Attvas inudan  fellas akken ad at id  ttvfen, maca imi ur t ufin ara di tegnitt dgha rran ttar di twacult is, imi nghan yemma s d gma s akk d tmettudvt n oemmis. 

Hamum ldjuher negh ldjuher n mhat Hemmu d tamettudvt n Hmed Umerri. Mazal itt tedder ar ass a. Tesssawedv  84 n yiseggasen deg tudert is, tessoedda temzvi s deg lhif d tudjla. Trebba d snat n tehdayin, tid id as d yedja Hmed Umerri. Tamenzut qqaren as: Dapbeyya, tesoa d 10 n warraw is, azal n 65 n iseggasen deg tudert is. Ma tis snat, ssawalen as: Fadma.Tedja d daghen tis tlata, maca temmut akken d  tamectuht. Yegga tt id babas  deg oebbudv n yemma s. 

Lihala n twacult agi ghef wamek i tebda, tcuba attvas  tin n twacult n umeghras nnidven: Parun Muhemmed. Acku i sin yidsen, mmuten s leghder, djan d tamettudvt d snat n tehdayin wer ttmana n tudert negh n temoict. Ur yelli kra itent id isapen sghur udabu, di  tudert nnsent n yal ass. 

Amennugh n Hmed Umerri d Fransa yebda weqbel tagrawla n 1954. Seg wakken yekcem loesker n  Fransa, acku seg wakken oerdven at id ttvfen, ur ad  as zmiren. Ipi Fransa twekkel kra seg  igumiyen n At Buwaddu.Tenna yasen: ma yella win izemren ad agh t id yettvef, d netta ara yughalen d lqayed ghef iwadiyen. Fghen d ula seg yeqriben is, ttnadin fellas akken at id ttv fen, negh ad t nghen iwakken ad ttvfen leqyada deg iwadiyen. 

Hmed Umerri, ghef wakken yettwasen umennugh is  ama di loerc is negh anda nnidven, iodawen is d irumiyen, werdjin yecced gher Leqbayel. Yella d win yettoawanen imeghban. Ass mi id ffghen wid yettnadin ghef  tmettant is, yughal s kra n win id ibeggnen iman is, yezwar deg wqerruyis. 

Ameghras a, d win ur nhemmel lbattvel negh tamheqqranit. Ma ara ad yini awal ur yettughal ara degs. Tugdi werdjin tezdegh ul is d wallagh is. S wafud d ljepd yetcuren ul is, I yettal kra win yellan d ameghbun, yehqer umerkanti ifkan tacdat n lherna d tirrugza i wrumi. Yella d talaba n laman d loezz i wid i t yuhdajen. 

Ticki yeqsed bab n ssoya, yettruhu  ghur-as s webrid n laoqel d leqder, i wakken ad  at id yessuter deg wayen ilaqen. Dgha ma yella bab n wayla yegguma negh ur ibgha ara, imiren i yessexdam Hmed Umerri ddreo. Ghef waya id d wwint  fellas, twadiyin  yiwen ucewwiq. Degs d awal ghef yiwet n tedyant i yexdem di  Lareboa n iheddaden. Tihdayin deg wcewwiq qqarent: 

Kenwi a yiwadiyen 

Hmed Umerri d izem 

Idvper iyi iruh s zzoaf 

Gher lareboa n iheddaden 

Mi is yenna  awi d amelyun 

Ibedd s ibeddi yewpem 

Lukan mantci d ccix is 

Ala ccpada is d yeqqimen 

Fransa tefka leqyada i wid yeddan yides. Seg wid yettnadin ghef Hmed Umerri, ssulin d yiwen n lqayed ghef iwadiyen.Yiwen n wass yejba d fellas Hmed Umerri gher wanda ixeddem, yenna-yas: « Attan yiwet n tadjalt deg yighil imula tesoa xemsa n tehdayin mezziyit, yerna d tagujilt. Ghu -k si loid ar loid, ad as tawid  aqentvar n wewren akk d wufrik, negh ad oapdegh rebbi ar  ad ioeddi rsas iw dgek.». 

Lqayed yerra yas d:  «Ammer d lebghi ur xdimegh  ayen i ghef  ara agh tenghed, ma d iodawen ik, ad ak ten d  mmlegh yiwen, yiwen. Llan wiggad ik d yeznuzun oecrin iseggasen aya.». 

Ipi yemla yas d iodawen is merra  anagar iman is. Oeddan wussan, lqayed nni ur yexdim ara ayen  id as yenna Hmed Umerri, yerna iwalaten netta d gmas ass-mi rran iman nnsen d iseggaden, s leslah deg umadagh, fellas i yettnadin. 

Yiwen n wass, Hmed Umerri yeqqim as d  i lqayed deg webrid n umecras, yerja t din  armi i d yewwedv. Yeffgh d ghures, yenna-yas: 

«Yak tezvrid rsas iw ad ioeddi dgek, imi ur texdimed ara ayen ik d nnigh.» 

Yessuter degs ad ikkes abernus is, syin yengha t menteq. 

Imesduba n Fransa ighad iten lhal ghef wayen yexdem Hmed Umerri. I wakken ad as rren tajmilt i lqayed isen yemmuten, rran d gmas deg wemdiq is. Ass mi slan iwadiyen s yisali n usbeddi n lqayed amaynu, ugin t. Imesduba n Fransa, i wakken  ad peddnen tagnitt, ruhen d gher imezdagh n iwadiyen, ad mmeslayen yidsen, dgha nnan asen: 

«Nekkni amdan agi i yengha Hmed Umerri, attvas i yeoteb yidnegh, am netta, am gmas; Ipi ass a al agmas i yuklalen ad yettvf amkan is. Ma yella win i wumi ur yeodjib ara lhal, ad yeffegh seg wadiyen.» 

Lqayed wis sin yettvef leqyada anagar i  xemsa (5) n wussan, imi yettwangha ula d netta. Maca ur iban ara ma d Hmed Umerri i t yenghan negh d imezdagh n Iwadiyen. 

Yiwen n wass Hmed Umerri, iruh gher umecras, netta d wemdakkel is: Arezqi n At Lhadj Wwden gher tala ugellid, Hmed Umerri yuzen Arezqi n At Lhadj gher umeddakl is nnidven, ma d netta yeqqim din; Yettraju t gher mara ad yughal. Dgha imiren, toedda d yiwet n tmettudvt, tteffr d ikerri, is d iruhen.Teoredv akken ad id tettvef, ur as tezmir ara. Ikerri yeqqim, yjeffel. Tamettudvt, tedoa, tenna yas: 

-«Ruh, ad k d ifk rebbi Hmed Umerri.» 

Netta, imiren yesla yas, Iqerreb d ghures, yenna yas: 

-« A tamettudvt, i Hmed Umerri agi , itett izamaren, negh yekkat iten, negh amek isenixeddem?» 

Tin terrayas-d:

-« Ala a mmi qqaren d  d akken yezwer, ghef waya cukkegh anagar netta ara ay zemren i ykerri  yagi.» 

Hmed Umerri : 

- «Ipi anef as, d nekk ara am t id ittvfen.» 

Ger tedyanin i d as yedran, yiwet n tikkelt, yensa deg wexxam is, maca yettuzenz gher loesker n Fransa. Kkren onan-tt-id deg yidv. Qerben di krad (3) yidsen gher wexxam.Yiwen yuli yas d ghef ssqef, sin ghef yidisan n tewwurt. Imi mantci d win yewwi yidves, yesla i lheffa nnsen, ijbedd deg uzekrun n tewwurt s demmu ghef imenghi, yewwet sin nni yellan ghef yidisan n tewwurt, yengha ten, ma d win yellan deg ssqef, ihuza d Hmed Umerri deg tayett. Hmed Umerri isnesr d iman is syin, iruh gher yiwet n twacult anda yettdawa. D tamettudvt i wumi qqaren Saodiyya n weltoli deg iheddaden, taghiwant n Buwaddu, it yessujin. Tawacult n tmettat-a, d iodawen n Hmed Umerri, seg wid yettvfen leqyada fellas. 

II-Tamettant n Hmed Umerri : 

Deg 1953, ass mi mazal aseggas i wakken ad tebdu tegrawla n 54, Hmed Umerri yeghli d ger ifasen n Leghder, netta akk d wemdakkel is, Arezqi n At Lhadj. Ttwaoerdven gher imensi id heggan yemdukkal-nnsen, d iqriben n tidett n Hmed Umerri, gher yiwen n wemkan  i wumi qqaren «At  Bucnaca». Din i yettwangha s laman, ghef udebsi n seksu, deg waggur n yennayer. Ma d ameddakel is, Arezqi n At Lhadj, ufan t yettwangha di berra, deg yiwet n lexla. 

III-Isefra  γef  Hmed Umerri: 

Patan wayen tenna Depbiyya, yellis tamenzut n Hmed Umerri, s yisefra: 

- I - 

Oupdegh k a yaksum 

Aksum

ghef yemzel ikerri 

Zlan t id ioezzunen 

I Hmed  d Muh d Urezqi 

Ssan asen d tarakna 

Mi id rnan lmandari 

Yemma taozizt iw yemma 

Lhbab iw glan yessi 

- II - 

Ketcini a Hmed Umerri 

Itbir trebba tghurfett 

Tghad iyi tmeghelt inek 

Mi truh tbeddel tayett 

D lehbab ik ik yenghan 

Matci d  tabenoemmett 

- III - 

Ata wul iw la yettnuj 

Si taddart igudj 

Yebgha ad yeffegh d lmenfi 

Nghan iyi lepdur n rkuz 

Yeffegh d dgi lluz 

A taddart ddan tt felli 

A bab n usigna d roud 

Menngh yi si lbarud 

Nngh iyi lmut n rebbi 

Isefra agi ghas wezzil iten maca atas n wayen id  agh d  ssefpamen ghef tmettant n Hmed Umerri d tallit deg yedder. 

Tajmilt i kra n win isefran 

Oef yizmawen d lbizan 

Oas drus ayen id nenna 

Ad nawi awal s lmizan 

D tidett  tban 

Wemdan yesoan tirrugza 

Ma yeggul jmaoliman 

Ad bedden waman 

Anebdu ad t yerr d ccetwa 

Hmed Umerri 

D bab as n imeghban 

S leghder i yettwangha.

Posté par yala à 18:55 - Documents - Commentaires [0] - Rétroliens [0] - Permalien [#]



Page suivante »